Semester...

Ja, då har vi semester....inget inplanerat på hela veckan! Ja, en hel vecka semester har vi tillsammans i år!
Jag brukar inte vara den som klagar men i år känns det förjävligt...
För att ta det från början...under julhlegen skadade gubben min sitt knä ganska illa, vilke ledde till en lång sjukskrivning, redan här sket sig semestern....med en sjukskrivning på två månader och min enda inkomst är csn lån och bidrag, vilket man inte blir rik på!
Sen har våren bara varit en lång kamp med att komma ifatt ekonomiskt och känslomässigt, mitt liv blev liksom lite åsidosatt...jag vill inte och brukar inte klaga, men denna vår har varit den värsta och längsta i mitt liv. När man äntligen började att se en ljusning kom nästa bakslag, gubben behöver en operation i knät, vad som sker efter den vet vi inte, blir det bättre? eller kommer han att må som han gör nu? Vilket inte alltid är en fröjd....

Jag vill inte klaga inför gubben, utan lider i det tysta ibland. Och jag vet att det inte är det bästa men vad ska man göra?? Ibland vill man bara krypa in iett hörn och gråta med en filt över huvudet...
Näää, nu får jag rycka upp mig!
Imorgon är det skolavslutning, skabli roligt att se mina underbara barn sjunga och se deras ansikten lysa upp när de inser att det är sovmogon i ca 2 månader!
Kramnar på er alla...